Carl Peter Thunberg i Holland

Utdrag ur Carl Peter Thunbergs bok ”Resa uti Europa, Africa, Asia, förrättad åren 1770-1779. Första delen.

Jag har behållit hans stavning vilket ibland kan försvåra läsningen men jag hoppas att den som läser ändå ska tycka att det är spännande läsning om offentliga avrättningar, om skepp som ligger så tätt att de bildar en mur in till staden, om besättningens kost och hans besök i trädgårdar. Thunberg kom så småningom både till Sydafrika och Japan men redan i Leiden fick jan chans att klassificera växter från Kapprovinsen.

Jag har där det varit möjligt i fotnoter skrivit nu gällande namn på de växter han nämner i sin text.

Jag har också behållit den sidindelning som finns i utgåvan.

Bilden föreställer Carl Peter Thunberg på besök i Edo, Japan.

September 1770.

Resan til Holland 1770.

SID. 7

Vi utseglade d. 24 derpå följande (Från Helsingör reds anm.) med god vind; men fingo åter snart motvind med storm och regn i flere dagar, så at vi ej sågo annat, än regnmoln, och hafsvatn, som med sin gröna bölja som tätast följde vårt lilla fartyg och gjorde dess kulriga däck sliprigt.

Holländska Skepsfolkets diet bestod mäst af starkt födande mat, som Turkiska bönor med söt och sur sauce, Stockfisk med senap och potater, bruna ärter stufvade, gula ärter kokade, stadig gröt af stora helgryn med något fett uti, pudding med flått och sirup, samt groft Holländskt surbröd med smör och en skifva ost. Thé och Caffe drickes flere gånger om dagen; Thé drickes gemenligen starkt, och stundom blandadt med litet saffran, hälst då elakt väder vankar; Caffe åter drickes svagt merendels utan socker, altid utan mjölk och grädda. Af bägge slagen drickes ymnigt, ända til 10 á 12 koppar hvarje gång. Endast Capitain och jag hade den lyckan få dricka det med litet bröst-

SID. 8

RESAN TILL HOLLAND 1770.

socker, och at äta Engelskt hvetebröd til smörgås samt risgryns gröt med russin och smör uti. Kött och Fläsk ätes altid med senap. Bränvin brukas sällan, om icke någon Lots kommer om bord eller det är mycket elakt väder. Vin nytjas ännu mindre. Dricka medföres uti lerkrukor, men drickes ej ofta. Torr och stark mat nytjas således mäst och den samma tillagad med mycket fett. Om snyghet och renhet på sine fartyg äro de på det högsta måne, skura och måla nästan beständigt.

Den 1 Oktober ankommo vi til Holland, der ön Texel först visade sig för oss och en Lots kom om bord, som skulle beledsaga oss til Amsterdam. Här sågs i sjön en oräknelig myckenhet Skepp, af Ostindiefarare, Krigsskepp, Vestindiske och smärre fartyg, somlige stilla liggande, andre seglande åt alla kanter, af mångfaldig storlek och utseende, at et ovant öga deraf ej annat kunde ån förtjusas.

När vi d. 2 kommit til Berger, som är en liten Stad, blefvo vi vid lifsstraff förbudne, at komma til lands, emedan Skeppet kom från Pilau och Pålska gränsen, samt hölts misstänkt kunna

SID. 9

RESAN TILL HOLLAND 1770.

hysa någon pestsmitta. Oaktadt jag icke, som Passagerare kommit med Skeppet från Pilau, utan endast: från Helsingör, blefvo likväl mine Coffertar förde i land, at hållas i quarantaine, men Skeppet med det derpå varande manskap, fick afsegla til Amsterdam. En Fältskär kom likväl förut om bord, at efterse, om alle voro friske, och for det han gjorde sig den mödan, at på fem personer känna pulsen, lät han riktigt betala sig en Specie Ducat, för at öfvertyga mig och någre fattige matroser om sit lönande handtverk.

Under resans fortsättande til Amsterdam uti den så kallade (Zuydzee) Södersjön, förekommo esomoftast öar, bebygde liksom med Städer, och i horizonten sågs liksom skogar af otalige Skepp och fartyg, som seglade åt alla kanter, och utgjorde den aldra vackraste utsigt. Hafvet visar här sin ebb och flod, som vid ymsningen formera långa och krokiga lugnvikar. Här måste vi på 18 mils resa förnöta flere dagar, emedan vinden var stundom alldeles ingen, stundom svag och stundom följde vi strömmen åt. Och under det vi som oftast lågo stilla, sysselsatte

SID. 10

Amsterdam 1770.

sig Skepsfolket med skurande, tvättande och målande, ja så, at icke en gång hundkojan blef omålad. Under detta hade jag ock det nöjet, at en dag se, et stort Skepp på Cameler föras ut til Texel, et sätt, som här för det låga vatnet, nytjas, at ifrån Staden til hafsmynningen utföra de större Skeppen. Uti denna sjöviken sågs för öfrigt intet annat, än stycken af den stora Hafstången (Zoflere) flytande.

Den 5 om aftonen framkomma vi til den folkrika och präktiga Handelsstaden Amsterdam, som ligger åt sjösidan som en halfmåne och omgifves af en sådan myckenhet Skepp och fartyg, at den tyckes öfvergå all trovärdighet. De större fartyg ligga längre ut omkring den samma, såsom en på vatnet flytande stad, i sådan ordning med sidorne vid hvarandra, at de utgöra liksom en mur och det i flere rader, uti en oräknelig mängd, at sjelfva Staden för dem ej kan synas. Inom desse omgifves Staden åt sjösidan med pålverk, äfven i flere rader, hvarvid smärre fartyg och båtar kunna ligga, samt igenom deras öpningar och bryggor insegla. Så väl åt sjösidan, som

SID. 11

Amsterdam 1770.

in uti Staden, äro murarne vid canalerne af tegel murade, der båtar och smärre fartyg kunna anlägga.

Husen äro öfver alt ganska prydlige och nätte, ehuru ej altid lika beqvämlige: öfver alt äro de i det närmaste like och reguliert bygde, af tegel, fem våningar höge, med tegeltak åt sidorne afslutande och framtil en åt sidorne trappevis afsluttande gafvel, som gifver Husen en ståltare utsigt, än då taken afsluta åt gatan. Under jord är gärna en våning, som nytjas til verkstad, kök eller stundom til boning. Fensterne äro i andra våningen mycket höga och i tvänne afsätningar, emedan de tillhöra både första och andra våningen, som i en stor del af de allmännare husen liksom smälta ihop. Inga portar äro ut åt gatan, utan ingången är genom dörr och vid de större gator är en vacker trappa, på hvilken man upgår til den första våningen, som är åfvan jord. Väggarna äro ganska tunna, för den sumpiga jordmånen och svaga grunden och fem våningar äga knappast den högd, som tre våningar i Stockholm. Inuti får man stundom se rum, oftast gångar och förstugor och

SID. 12

Amsterdam 1770

ej sällan Kyrkor beklädde med porcellain, i små fyrkantiga rutor, samt golfven belagde med hvit och annor marmor. Hvarje tomt är vanligen smal, så at Husen äga få rum, ofta blott et enda på bredden, utom de, som finnas i vissa qvarter, der Husen äro mera palats-lika. Til alla gator och hus ledes vatn och afledes derifrån genom små Canaler vid sidorne til grafvarne. I hela Holland nytjas almänt spisar, och kakelugnar äro mycket sälsynte, hvars förträffeliga nytta ännu är föga känd i Holland, der också deras allmännaste bränsle, bräntorfven lärer vara mindre dugelig til deras upeldande, och ej utan all fara för os. Gatorne äro stenlagde midt på med utvald och aflång gråsten (granit), samt på ymse sidor med gul klink. Det som är närmast Husen, så långt som trapporne utgå, beklädes med marmorhällar, af hvit marmor eller blå kalksten. Ehuru all sten til gatlägning måste från andre orter långväga hithämtas, får man likväl icke, på något annat ställe se, hvarken så utvalda stenar dertil eller få jämt lagda gator, utom det, at den vid sidorne lagde klinken, som dageligen tvättas och hålles ren, blifver vandraren til fot den behageligaste

SID. 13

Amsterdam1770.

väg, der han hvarken af åkande eller· ridande oroas eller med orenlighet bestänkes. Här nytjas ganska litet hjul­ åkdon och föga andre, än Medici, som skyndsamt måste besöka flere sjuke: de bruka stora Chaifar med höga hjul, och en eller två hästar.

Övertäkta vagnar dragas af en häst på Släpor, hvaraf hvarken husen skakas eller gatorne orenas. På Släpor och dertil inrättade Skottkärror föras och kringdragas äfven varor.

Igenom hela Staden äro grafvar uptagne, uti hvilka medelmåttiga och smärre fartyg kunna med allehanda va­ ror inlöpa til de af tegel upmurade kanterne, inom hvilka trän äro å ömse sidor planterade och emellan dem lyktor uppsatte. Gränderna äro smalare och tvärgatorne stundom ganska tränge.

Likasom ögat i Amsterdam sysselsättes hos en nykommen med betraktande af dess prydeliga bygnader och mångfaldiga andra ämnen, så sättes äfven örat i förtjusning af de många klåckspel, som ifrån nästan alla torn på Kyrkorne och Rådhuset, flere gånger i timan låta höra sig. De spela vid hvarje

SID. 14           

Amsterdam 1770.

femte minut helt kort, vid hvarje qvart längre och vid hvarje tima, innan klåckan slår, et helt stycke.

Ibland de förnämste och märkvärdigaste bygnader, är Rådhuset, som knapt lärer äga sin like; Prinsen – Hof, der alla Skepp skola angifva sina varor; och Stora Börsen. Rådhuset är utantil beklädt med huggen sandsten: andra våningen har inuti en stor och hög sal, beklädd med flere arter marmor och sirad med åtskillige marmorbilder.

Uti en så stor Stad, der så mycket folk rörer sig, och der så stor handel drifves, kan ej annat vara, än mycket stojande och skrikande på gatorne. Än hörer man en ropa, som har frukt eller grönsaker, til salu; en annor utropar den fisk, hon bär, at säljas. En annor kommer hvarje morgon, lastad med tvänne de mäst hvitskurade såar och utropar sin mjölk. Än får man höra en slarvig Jude, som har gamla kläder at sälja, uphöja sin röst. Än utropar en käring sit färska bröd, och så vidare, hvilket alt länder til bekvämlighet för de köpande, som vid et sådant rop kunna utsända en piga, då de åstunda något, utan at vidare från aflägsnare

SID. 15

Amsterdam 1770.

ställen behöfva hämta fina varubehof: Strax vid min inkomst i Staden mötte jag på gatan en karl med skramla, som med sit buller bebodade at gatan skulle göras ren. Hvarje morgon ikringköras Stora brädkärror, hvaruti äro flere rum, i hvilke hämtas ifrån husen både aska och annan orenlighet, som vid en sådan Formans rop uträttas och sålunda icke, i brist på denna goda anstalt, kastas uti grafvarne, hvaraf skulle förorsakas upgrundning, elak stank och sjukdomar.

Öfver alt får man här se folket i sin frihet, utan tvång och sjelfsvåld. Den ene kommer grann, en annan Lappig, utan at reflexion göres derpå. I husen och i sjelfva Kyrkorne sätta de sine hattar på huvudet, utan afseende på personer eller tillfällen. Lika så äger hvar människa frihet, af hvad nation och religion den vara må, at med det han lärdt, förtjäna sig födan, endast det sker på ärligt sätt, och hvarken skrå, monopolier eller enskilta privilegier ligga någon i vägen, at på et eller annat sätt förtjäna sit uppehälle. Äfven som främlingar löpa här ingen fara, at vid tullarne blifva visiterade, mycket mindre misshandlade.

SID. 16

Amsterdam 1770.

i et land, der visligen aldeles inga Landtullar finnas.

Dagen efter min ankomst, var Exsecutions-dag, då flere missgärningsmän offenteligen afstraffades. En Schavot var upbygd vid sjelva Rådhuset, på hvilken åtskiliga risades och en blef rådbråkad. Under exsecution såto Rådsherrarne, klädde i sin Ämbetsdrägt, uti Rådhusfenstren, at bese den samma, och tycktes det gifva mycken vigt åt straffet, i det de, som ransakat och dömt, voro sjelfe närvarande, och icke anförtrodde utförandet deraf åt en Fiscal eller en ringa Länsman, som ofta icke förstår at rätteligen utföra en exsecution, eller kan vara, antingen för eftergifven, eller för mycket grym.

Hos min värd såg jag et artigt sätt, at lära barn gå, utan at barnet antingen kunde falla, eller något hjon dervid sysselsattes; under armarne på barnet var fästadt et Starkt band, hvars tvänne ändar voro knutne om en ring, som fördes längs efter på en i taket fästad stång och tillät barnet, at af banden understödt, gå fram och tilbaka.

SID. 17

Amsterdam 1770.

Vaggan var til hälften täkt med hvälfda bogar, som tiltäkte utehöllo flugor och lämnade barnet under sömnen tilräckeligit and-rum.

Den 9 Oktober besökte jag Herrar Professores BURMANNOS, som med mycken vänlighet och vänskap emottogo mig. Vid flere dageligen förnyade besök, hade jag icke allenast den lyckan, at få bese och genomgå deras af flere slag ganska vackra och talrika Naturalie Samlingar, samt nytja deras kostbara Bibliothek, i hvilket Herr Archiatern v. LINNÈ fordom, sluteligen utarbetade sin Bibliotheca Botanica, utan blef ock dageligen buden til deras bord, och anmodad, at genomgå och namngifva en hop okände Mineralier, Insekter och Örter, i synnerhet gräs-slag och måssar. Petrificater och Coraller voro här utsökt vackra, och Bibliotheket, bestående i synnerhet af Medicinska och til Natural-Historien hörande böcker, ganska fullständigt. Härigenom blef mit vistande i Amsterdam både nyttigt och nöjsamt, och skulle jag, oaktadt sena hösten, icke skyndat härifrån, derest jag icke varit beröfvad min lilla medförda egendom af kläder och böcker

SID. 18

Amsterdam 1770.

som i mit tycke både obilligt och oförsigtigt, voro tagne at hållas i quarantaine. Det förekom mig, och kunde det visserligen ej annat, oförsigtigt, at låta et för pästsmitta misstänkt Skepp inlöpa i hamnen af en stor och folkrik Stad, at låta besätningen fritt få vistas i Staden flere dagar, och sedan återsända fartyget med dess inlastade spannemål, at vid Texel ligga i quarantaine. Hade någon smitta varit om bord, hade den utan tvifvel af besättningen blifvit införd och kringspridd, genom en så ovis anstalt. Obilligt förekom också det mig, då ingen på fartyget var sjuk och intet tekn til någon päst syntes om Skepsbord, at då fråntaga endaft Passageraren, som icke kom med fartyget från den misstänkta orten, dess Coffer­ tar, at emot alla, vid dylika tilfällen förnuftiga anstalter, väl tilslutne och igenlåste hållas i quarantaine. Jag be­ klagade vid detta tilfälle den Regering, som i så farliga och granlaga mål ofta beror af och måste lita på en dum och oförsigtig betjäning. Emedlertid sökte jag, igenom Svenske Agenten, Herr BAILLERIE, hos Amiralitetet, at få mine Coffertar lösgifne, hvilket likväl ej annorlunda kunde ske, än at mig blef

SID. 19

Amsterdam och Leiden 1710.

tillåtit, då jag med något fartyg reste sjöledes til Frankrike, vid förbifarten af ön Texel, afhämta dem. Jag nödgades således båda förändra min reseplan och äfven oskyldigt vidkännas en stor hop utgifter, både såsom arfvode, för den tid, de stått i quarantaine och för deras afhämtande til fartyget.

Under denne tiden företog jag mig, at resa något ikring i Holland och bese någre af dess månge märkvärdigheter, Naturalie Samlingar och Trädgårdar.

Den 15 Octob. åkte jag ut med Professor BURMANNUS til en dess Landtgård, belägen utom Amsterdam. Der var en vacker Engelsk Trädgård. Häckarne bestodo af Taxus, Ilex, Fagus och Quercus. Ibland de många rara växter, som nu här blomade, voro Amaryllis Ceilanica [1]och Gladiolus tristis[2]. Ibland de öfrige vildt satte träden, sågos Kalmia latifolia[3], Aesculus pavia[4], Cletbra alnifolia [5]och Magnolia grandiflora[6].

Om aftonen kl. 8 afreste jag med en påstbåt (Trechschuijt) til Leiden, Med sådane påstbåtar reser man almänt i Holland, der hela landet är· genomgrafvit med canaler. Sådane påstbåtar

SID. 20

Amsterdam och Leiden 1770.

äro ganska långa och övertäkta, at de resande altid sitta frie för regn och blåst; i ena ändan är en Cajuta, som stundom uthyres af Skepparen til dem, som åstunda sofva eller annars vara afsides. Desse båtar gå ordenteligen, som all annor påst, sine visse dagar eller på sina vissa timar och til sine visse ställen, samt framkomma altid på sin utsatta tima. Midt på båten är en mast, ifrån hvars topp går et långt tåg, som fästes vid en häst, hvilken dermed drager båten. Når vinden är gynnande, hissas äfven segel, och med styret baktil förekommes, at ej båten löper emot kanterne.  Så mycket saker, man kan bära med sig, får man utan särskild betalning medföra. Så snart påstbåten var väl kommen i gång, betaltes frakten, som är äfven så lindrig, som resan är beqväm och på intet sätt trötsam.

Den 16 Oktober. Det första jag om morgonen företog mig, var at besöka Professor DAVID VAN ROIJEN, som behagade visa mig sit Capska Herbarium och et, som nyligen blifvit sändt ifrån Ceilon. Äfven så Naturalie-Cabinettet, hvars praefectus[7] var Professor ALLEMAND, Hortus Botanicus besågs och

SID. 21

Leiden 1770.

samlades der af mig många rara växter til mit herbarium, samt frön, lökar och rötter för Upsala Trädgård. Hortus Botanicus är belägen vid Academien och omgifven med en stenmur. Den är ej särdeles stor, men vacker och nätt, indelad i flere qvarter och rik på rara örter. På trenne sidor är den instängd af Academien, Botanices Professorns och Trädgårdsmästarens boningsrum, Natura­ lie Cabinettet och andre nödige hus. Ibland annat sågs här också et Herbarium, som til nytjande vid Lektioner var samladt af alla de örter, som blifvit updragne och blomat uti Trädgården. Detta är altid et bevis på Professorns nit för sin vetenskap och de studerandes förkofran. Hos Trädgårdsmästaren NICOL. MEERBOURG besåg jag äfven åtskilliga vackra samlingar både uti Spiritu vini och af Örter somt Insekter, af hvilka jag både genom köp och byte bekom någre Amerikanske och Ostindiske Fjärilar.

Husen äro här af lika utseende och bygnad som i Amsterdam, men ingen våning under jorden.

Persicor och Vindrufvor, både röda

SID. 22

Leiden 1770

och gröna, såldes nu öfveralt, til desert på borden, äfven som valnötter.

Academie huset är delt i flere rum eller Auditorier; Cathedrarne äro små och för de studerande äro bänkstolar inrättade med pulpeter vid sidorne.

Bibliotheket var vackert, men tycktes mig ej vara mycket stort eller prydeligit; dess Catalog var tryckt. Under det samma var Anatomie-salen.

Hos den lärde och nu nog ålderstigne Bibliothecarien GRONOVIUS, gjorde jag et kärt besök, blef mycket väl emottagen, och hörde honom ymnigt berömma den lärde Assessor SVEDENBORG, som för få veckor sedan varit i Holland och derifrån afrest: til Engeland.

Sedan besökte jag Råds-Herren (Scabinus) GRONOVIUS, en ganska artig, munter och lärd Herre, som oaktadt sine månge göromål, behagade visa mig alla sina kostbara Samlingar af Coroller, Fiskar, Amphibier, Vermes, Insekter, Stenar, Örter och Böcker. Flaskorne, som här förvarade djuren i Spiritu vini, voro täkte med en glasskifva och et rödt kitt, af hvars composition jag äfven fick del, hvilket var af den godhet, at Spiri-

SID. 23

Leiden 1770.

ritus ej syntes betydande hafva bortdunstat, oaktadt de voro påfylde för sju är sedan. Denna påfylning bör ske om sommaren och ej om våren, at icke luften må spränga glasskifvan. Ibland dess Mineralier voro månge Stuffer i­ från Sverige, dem Herr GOTHER hade skickat. Vid jernrnalmerne yttrade·han sig, det han trodde, at alt det jern vore nativum, som drogs af magneten.

Utom Leiden, besåg jag den vidtbekante Bloemisten van HAZENS Trädgård, hvarifrån til månge orter årligen försäljas tusendtals lökar och blomster-frön, samt updragna buskar.

Emot aftonen spatserade jag til fots til Zudvyk, der en Svensk TrädgårdsmästareV1TTBOM bodde, och hos hvilken hederlige Landsman jag var ganska välkommen, åtföljd af en vägvisare, som tillika bar de växter, som i Leiden voro upköpte för Upsala Trädgård, och som här Lämnades, til dess de nästa vår kunde sjöledes öfversändas. Den store och prägtige Trädgård, som VITTBOM här förestod, tillhörde en Grefve HAHN och pryddes af fine alleer, häckar, dammar, grottor, engelska Lusthus, vatnkonster, chinesiska tempel och broar med

SID. 24

Hag 1770.

mera. Omkring den behöfdes ingen annan mur, än de djupa och vatnfulla grafvar, som här almänt göra skilnad emellan egendomar och ängar och öfver hvilka ej en gång de i bet gående kreatur simma.

Den 18 Oktober om morgonen, fortsatte jag resan härifrån til Hag, äfven til fots. Vägen var tung och sandig, men angenäm med stora grafvar eller diken på sidorne, prydd med planterade trän eller klipt små skog, samt omgifven med de täckaste landtgårdar. Vid vägen stodo Populus alba[8], Betula alnus[9], Spartium scoparium[10], Genista germanica[11], Phalaris arundinacea[12] med flere. På Värdshusen, som ej voro så glese, fants til förfriskning öl, vin och öfveralt mjöd.

Det Fursteliga Slottet, utom Hag, som äger en vacker Trädgård, gick jag förbi; dock innan jag kom fram til Staden, besåg jag Hortus Medicus, som var nog liten, men ägde någre synnerligen sällsynta växter.

Hag är en vacker Stad, hvars hus äro mycket mera breda, än vanligt i Holland, mera liknande Husen i Stockholm

SID. 25

Hag 1770.

eller Paris, och med taken fram til afslutande, utan gafvel.

Torgen äro ansenligen store och prydde med planterade Trän. Jag bodde hos en Svensk ifrån Calmar, vid namn VALLMAN, i hvars hus jag fick se en Svensk Kakelugn.

I hela Holland eldas annars uti Spisar och det med bräntorf. Intet spjäll nytjas, och tro de dem, så väl som Kakelugnar vara mindre nyttige i et fuktigt land. Invånarne inbilla sig väl, at de deraf skulle blifva mera plågade af Gikt och Rheumatismer; men rätta orsaken torde vara den, at ved felas eller är ganska dyr i hela landet, och at Kakelugnar ej så beqvämligen kunna eldas med torf. Bräntorfven säljes dels tuntals dels efter antalet; den osar elakt, liksom fett, så at en ovan får ondt i hufvudet och vämjes dervid. Den är skuren i aflånga rutor, kålar långsamt och brinner ej; antändes i början med små stickor och antager stark hetta.

Om aftonen klåckan half fyra, återreste jag med en packbåt til Amsterdam, dit jag anlände morgonen derpå klåckan sex. Når båten någon gång stadnade

SID. 26

Amsterdam 1770.

vid Värdshusen, komma månglerskor och utbådo bröd, fisk och andre varor.

Den väg man reser emellan Hag och Amsterdam, är obeskrifveligen angenäm, för de många Landtgårdar, som ligga vid hvarandra, på ymse sidorna Canalen och prunka med sine prydelige Trägårdar och lusthus. Hedera[13] täcker stundom hela Väggarna af husen och buxbom[14] formeras af Saxen i tusende olika skapnader, af djur och pyramider samt häckar på många särskilta sätt.

Under det jag nu väntade på Fartyg, som skulle afgå til Rouen, besökte jag dageligen Professor BURMANS hus och nytjade dess samlingar och Bibliothek. Jag fant här, hvad obeskriflig nytta det har med sig, att en Lärare i vetenskapen, har sit Bibliothek så nära til hands, äger så lått och fri tilgång til det samma, får rangera det efter den anledning vetenskapens åtskillige grenar sjelfve fordra och med Auktorers beskrifningar och figurer jämföra de äfven bredevid varande Naturalie Samlingar, hvarvid icke en och annan bok, utan stundom hundrade auktorer behöfva på en gång rådfrågas och jämföras.

SID. 27

Amsterdam 1770.

De största Bibliotheker blifva altid i sådant hänseende mindre nyttiga, som öpnas och visas endast på vissa dagar; som ofta stå under en enda Bibliotbecarii upsigt, som ej lärer kunna interessera sig för böcker i alla vetenskaps-grenar lika; som ej altid äga tryckte Cataloger; der ej altid den mängd af böcker får hämtas, som nödigt vil vara; och der afhämtningen aldrig ändå sker utan omgång och mycket besvär. Denna beqvämlighet och hufvudsakeliga nytta har derföre i alla tider gjort det til en nödvändighet för Lärare, at sjelfve efter råd och lägenhet förse sig med Bibliothek, och visat, oaktadt alt det, som säges om de stora och vidlyftiga Bibliothekers inrätning och förmenta nytta at sakens natur ändock annorlunda kräfver. Ibland de månge sälsynte böcker här funnos, voro RUMPHII egenhändiga figurer, gjorde af RUMPHIUS Sonen, på Amboina, uppå Snäckor och Fiskar, uti stor folio, illuminerade: PETIVERII originella figurer på örter: MERIANAS illuminerade fjärillar: RUMPHII Plantae Amboinenses illuminerade, med flere. Äfven genomgick jag och noga granskade dess flere Herbarier från östra och västra Indierne samt Africa och i

SID. 28

Amsterdam 1770.

synnerhet HERMANNI och OLDENLANDI, som voro i böcker inhäftade. Och då jag härvid både utredde och beskref åtskiliga Örter af de störste genera, som lxia[15], Erica[16], Aspalathus[17], yttrade Professor BURMANNUS sig vela förskaffa mig tilfälle, at få resa antingen til Surinam eller til Caput bonae Spei, på Holländsk bekostnad. Jag betygade min tacksamhet emot honom på det högsta, för denna sin ynnestfulla välvilja emot mig, förklarade mig nöjd, at på någre års tid företaga en sådan resa, och förundrade mig deröfver, at han i denna delen, kunde äga så stort förtroende til en främling, som blott någre dagar haft tilfälle at blifva känd. Han betygade mig då, at han alt sedan den tiden, han sjelf tilbragt en sommar i Sverige vid Upsala Academie, hade fattat mycken kärlek til Svenska Nationen, och at jag be­ synnerligen fallit i hans tycke, då han märkt, med hvad färdighet jag namngifvit, utredt och beskrifvit en myckenhet af dess okände naturalier, hvaröfver han, efter dess egen utsago, fallit i förundran.

Professoren beklagade tillika, at lönen vid dess Profession var så liten, at den

SID. 29

Amsterdam1770.

åtgick blott til årlig hushyra och at han således nödgades söka sit underhåll i en vidlyftig Medicinsk Praktik, hvarigenom han drogs från det Studium, som han hade mera tycke före och egenteligen hörde til dess Profession. Jag gratulerade härvid i mit sinne de Professorer vid Svenska Academierne, som icke behöfva dela sin tid til omsorgen för fin utkomst och draga den från sine vetenskaper och ungdomens undervisning.

Jag besåg också denne tiden Hortus Medicus, och de flere Hospitaler, som äro inom och utom Amsterdam. Botaniska Trägården ligger vid sidan af Staden, är stor och vacker, har flere stora Orangerier och Drifhus samt myckenhet af Succulenta och Capska växter. Stora Americanska Aloen (Agave amricana[18])stod i full bloma och besågs dagligen för penningar. För Nosocomium[19] inom Staden var Professor BURMANNUS Sonen redan utnämnd til Praefectus i sin Herr Faders ställe, som på sin höga ålder behöfde någon mera ledighet. Härsades7 à 800 sjuka underhållas, utan betalning.

Merendels lågo tvänne sjuka Fruntimer i hvarje säng, som hade sin numer

SID. 30

Amsterdam 1770.

på sig. Vid visiten om morgonen anteknades den sjukas numer på en tafla och de Medicamenter den dagen skulle brukas. Hospitalets Apothek var nära derintil inrättadt. Det så kallade Påsthuset ligger något utom Staden.

Luften var denne tiden, i det lågländta Holland mycket fuktig och osund. Intet hår kunde utan nålar ligga friseradt och inga örter torkas, utan med besfvär framför elden. Luften såg tjock ut, som i en badstuga, det regnade ofta helt fint och ej sällan uppsteg en tjock dimba, som gör, at mången oförsigtig då faller i grafvarne. Stundom får man se en tjock dimba hastigt uppstiga och när den, efter kort tid småningom nedfaller, ser man i förstone af folket på gatan endast: hufvuden, sedan halfva människor och så vidare, et phaenomene, som är ganska besynnerligt. Fluss­Febrar (Febres catarrhales) började också nu upkomma och blifva almänna.

Fruntimer af mindre anseende, bruka den kalla tiden, upeldad torf i et fyrfat, insatt i en med flere hål försed låda, hvilken de ställa under kjortlarne, at därmed värma sig.

SID. 31

Amsterdam 1770.

Som Holländare almänt mycket röka tobak, får man också se i de mäste, snart sagt alle hus, på bordet et koppar käril med torfeld, för at antända pipan och en spotkopp med breda kanter och trång öpning, at spotta uti, for at bi­ behålla rena golf:

Emedan dricka ej så almänt drickes i Holland, nytjas här mera både Caffé och The, at släcka törsten. Caffe drickes vanligen om morgonen med mjölk och bröstsocker, hvaraf en bit tages i munnen. Bönorne brännas i Städerna uti cylindrar eller på stenkäril. De brännas litet och Cafféet drickes svagt, samt många koppar hvarje gång, ofta utan både mjölk och socker. Thévatn drickes hälst eftermiddagen, stundom utan, stundom med mjölk och bröstsocker, äfven i ymnoghet til flere koppars mängd. Om bord draks stundom om qvällarne mjölk och vatn ihopblandade, hvaruti infunderades Thé eller Salvia och litet stött socker uplöstes.

Soppor nytjas föga, utan lefver man här mera af stadig mat, grönsaker, fisk och kött. Fisken är här mera almän föda och minst dyr. K6tråtter brukas mindre, som gjerna falla sig mera dyra.

SID. 32

Holland 1770.

Vid hvarje måltid hos medelmåttigt folk, ätes gjerna smörgås af två slags bröd, skurit uti skifvor med ost på. Salt mat brukas icke mycket. Rivier-fisk, som gäddor och aborrar, är både sälsynt och dyr. Jordpäron och lök, är de fattigas förnämsta föda.

Fruntimren bruka alla små styfkjortlar och många en pung vid sidan med et stort silfverlås.

Den 26 Oktober gick jag om bord på et Holländskt fartyg, ärnadt til Rouen. Här i hamnen sågs, huru med båtar dageligen infördes til Staden både mjölk, grönsaker, frukt och andre varor, at säljas.

Den 1 November afseglade jag ifrån Amsterdam, och ankom den 5 derpå följande til Texel, der jag omsider genom Commissarien ROSEBOM i Ausgell, hvarest alla til Amsterdam kommande och derifrån afseglande Skepp skola clarera, omsider återfick mine tvänne Coffertar, som på et af de härstädes å ymse sidor liggande qvarantains fartyg, flere veckor varit uti et ganska onödigt och godt förvar. Jag reste at afhämta dem med en forvagn, som aldeles liknade

SID. 33

Holland 1770

de Danska, med fin krok framtil öen var omgifven med vallar, af hoplagd (Zoslera) tång. Vägen gick ikring öen, var uphöjd och följde hafskanten åt, samt var denne årstiden af regn til leran nog uppblött.

Denna öen, likasom en stor del af Holland, sågs tydeligen ligga under brynet af hafsvatnet, hvars inträngande och öfversvämmande hindras af de kostsamme upkastade vallarne, til hvilkas vidmakthållande otroligen stora penninge-summor årligen användas.

Vatnet är det Element, som gör sjöfarten, så utom, som inom Nederländerne vig och beqvämlig, som gör Holländske ängarne så gräsrike och bördige och som är grunden til all landets rikedom och välmåga; och detta Element är just det samma, som fordrar så starka och kostsamma förmurar och slussar, som ofta vid starka vindar och stormar från nordväst, bryter sig igenom, gör öfversvämningar, sätter Land. och Städer til en del under vatn och injagar invånarne största förskräckelse.

Sjelfva jordmånen är sällan hård och fast, utan lös och sumpig. Man kan med

SID. 34

Holland 1770.

skäl derföre säga, at knapt något land är i sig sjelf af naturen mera orent; men igenom konst och öfverdrifven flit upstädadt äger det i näthet och snyghet ingenstädes fin like.

Jag hvilade öfver natten uti en by, gent emot hvilken vårt fartyg hade ankrat. Muslor (Mytilus) och Ostron (Ostrea edulis), som, jag på bord flerestädes i Amsterdam såg vara til salu, åtos här både rå och kokte med ättika, olja och peppar. Då Mytilus edulis, hvilken ymnigt hämtas här vid kusterne, äfven som annorstädes, kokas med vatn, at skalen öpna sig, och ätes med en sötsur Sauce, är den både födande och välsmakelig. När Skeppet låg för anka­ re, gingo matroserne om qvällarne til lands, at hämta hela ämbaren fulla deraf. Spansklök, skalad och kokt åto matroserne stundom i stället för bröd til ärter eller annor mat; och oaktadt de annars på sine fartyg hålla all ting ganska snygt och renligt, sågos de nu vara ganska otäcke i fin spisning, i det, de grepo i maten med fingrarne, som icke voro så särdeles rene, utan af togverkets handterande tjärige, at de tycktes väl förvarade emot all flags röta.

SID. 35

Resan til Frankrike 1770.

Den 13 November, under det vi ännu lågo för ankare, var det om aftonen helt lungt och et sorlande hördes utifrån hafvet, då vatnet steg up emot landet. Vatnet sågs också gläntsa liksom eld, eller liknade månskenet, men endast då det rördes, såsom då man kastade något eller med ådrorne roddes, hvilket utgjorde et förträffligen vackert phoenomene.

Den 15 utlupo vi från Texel med god vind, men om natten upkom en storm, som hölt uti til den 17, då vi voro midt för Douvre och Calais i Canalen, och sågo tvänne fyrbåkar från Engelska landet. Stormen med motvind var emot slutet få stark, at flere segel blåste sönder och ymnigt regn föll.


[1] Amaryllis Ceilanica Har inte hittat vad detta kan vara för något.

[2] Galdiolus tristis heter samma sak nu – inget svenskt namn

[3] Bredbladig kalmia Kalmia latifolia.

[4] amerikansk hästkastanj Aesculus pavia 

[5] Konvaljbuske Cletbra almifolia

[6] Kungsmagnolia Magnolia grandiflora

[7] Osäker på om det är så det står.

[8] silverpoppel Populus alba 

[9] klibbal Alnus glutinosa

[10]har-ris Cytisus scoparius

[11] tysk ginst Genista germanica.

[12] rörflen Phalaris arundinacea

[13] Murgröna Hedera

[14] Buxbom, Buxus

[15] Ixiasläktet, Ixia

[16]Klockljungssläktet, Erica

[17] Rooibosbusksläktet Aspalathus

[18] Agave, Agave americana L.

[19] sjukhus

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.