Ur Pehr Kalms Västgöta och bohuslänska resa:

”Resan skedde om morgonen i solgången d. 13 Augusti 1742 till Väderöarna, dit vi kommo fram ungefär klockan 8 förmiddagen.

Väderöarna ligga in mot 2 mil från fasta landet uti väster och efter allmän berättelse längst ut av alla öar, som i Västerhavet höra till Sverige. De bestå av åtskillige små öar och holmar nära och tillsammans liggande; somliga ligga dock något avsides, och den största är vid pass 2 à 3 stenkast lång. De bestodo mest av höga och skallota berg, på vilka näppeligen växte annat än vanlig ljung. Emellan bergen fanns dock här och där vackra backar och lunder, som voro örtfulla, men än mera bestodo desse öar av sumpiga små myrar. Stor lövskog sades hava varit i forna tider på desse öar, men nu var här mycket skallot, som kommit av getter och bockar, dem bönderne hava där ute; de pläga ofta låta dem gå där hela vintern. Erkannerligen var märkvärdigt, att om hösten sent 1740 då en bonde på Veddö hämtade hem från Väderöarna sina getter, emedan han såg att kölden blev för häftig, lämnades en bock kvar som de icke kunde få fast; de gåvo då honom förlorad, men när de om våren 1741 förde dit sina getter, funno de samma bock där, som ej allenast var levande utan såg långt bättre och hullfullare ut än dem berörde bonde från Veddö då förde dit, varvid det var synnerligt, att den holmen, där bocken gick om vintern, var mera skallot än de andre.

Trädgård som här på Väderöarna skall finnas hade folket många sägner om. De berättade huru nu en, nu annan, som här gått i andra tankar, ej skolat vetat ordet av förrän de varit mitt uti en sådan trädgård, varest skall ha hängt de skönaste äpplen, av vilka de sägas plockat så mycket de kunnat bära, och då de burit dem till båten och kommit tillbaka i mening att hämta mera, hava de aldrig därefter kunnat finna samma ställe igen, men de plockade äpplen säger historien att de fått behålla och fört dem hem med sig, som skolat smakat mycket väl. Det sades, att om en med flit söker efter denne trädgården, skall man då aldrig finna honom; det lärer alltså tvivelsutan varit orsaken, vi jag icke fick se honom, emedan jag näppeligen lämnade något ställe, som jag ej rannsakade.

Begravningsplats stor som en liten stuga med uppmurade gråstenar omkring fanns på en av öarna, varuti de begrava de döde som dö på skeppen, vilka ligga där i hamn.

Skeppshamn är på SV sidan av Storön för små fartyg som här gå in. På hälleberget av holmen som kallas Hejen står uthugget: Willumhey det är mitt namn; Kom til mig, så skall du få god hamn.

En sten ligger strax där bredvid så stor, att 3 à 4 karlar kunna vältra honom omkring, på vilkens övre sida står uthugget: Sno mig kring Så skall du få se en underlig ting.
På sidan tvärt emot skall stå en hop obehageliga ord, så att de som vänt honom om och läst samma skrift, gärna påtagit sig den mödan att kullra honom tillbaka som han förr låg, på det de icke måge bli de siste som härigenom blivit narrade, emedan de gärna unna andra samma förmån.

Mot aftonen skedde resan tilbaka härifrån til Musö,”

Pehr Kalms växtlista från Väderöarna

Anmärkning från Viveka: Namn i fetstil är svenska trivialnamn som används idag, kursiva namn är de latinska namn som anges i Svensk Kulturväxtdatabas. Jag har inte lyckas identifiera riktigt alla växter och i flera fall bara släktet och inte arten. Jag tar tacksamt emot kommentarer, rättningar eller förslag på växter. Siffrorna inom parentes är Kalms hänvisning till Linnés flora.

a Vid stränder

• Strandråg, Leymus arenarius (Kalm skriver: Secale Linn. Fl, Svec.106) , något enda stånd.
• Snärjmåra Galium aparine L (Kalm skriver Aparine (120) vulgaris C. B.) här och der.
• Groblad? Plantago Major ( Kalm skriver Plantagofol. semicyl. integerr. (127) allestäds.
• ? (Kalm skriver Cynoglossum (154)) tämmeligen der båtar pläga ligga.
• Nattskatta Solanum nigrum (Kalm skriver: Solanum (128) officinarum C. B.) vid vägen från båtarna.
• Strandkrypa (Glaux maritima)  (Kalm skriver: Glaux(199)) litet.
• Någon art i släktet Strandlokor Ligusticum (Kalm skriver: Ligusticum(232)) här och der i sandgruset.
• Strätta Angelica Sylvestris (Kalm skriver: Angelica (334) sylvestris Dod)  tämmeligen.
• Någon växt i Trampörtssläktet, även kallade slideknäsläktet, trampörter eller pilörtsläktet Polygonum (Kalm skriver: Polygonum(222)) somligstäds,
• Bärglim Silene baccifera (Kalms skriver: Cucubalus (360) f. Behen album) ymnigt.
• Någon växt inom släktet Narvar Arenaria. (Kalm skriver: Arenaria (375) sol. portulac.) någon enda.
• Kärleksört Hylotelephium telephium. (Kalm skriver:Sedum (386) f. Telephium vulg. C. B.)  ymnigt.
• Någon art inom släktet fackelblomster Lythrum (Kalm skriver:Lythrum (393)) ganska mycket, samt i bergsmyror.
• Någon växt ur släktet fingerörter Potentilla (Kalm skriver:Potentilla (415)C.B. ymnigt.)
• Någon växt ur släktet dånväxter Galeopsis (Kalm skriver: Galeopsis(492 a)) litet.
• Någon växt ur släktet frossörter Scutellaria (Kalm skriver:Scurellaria” 499) litet.
• Någon växt ur släktet Skörbjuggsörter Cochlearia (Kalm skriver Cochlearia 7.B) tämmel,
• Strandkål Crambe maritima (Kalm skriver: Crambe (570))  på några ställen.
• Någon växt ur släktet molkeväxter Sonchus. (Kalm skriver Sonchus (642)) tämmel.
• Strandaster Tripolium vulgare (Kalm skriver: Aser (697) I. Tripolium) somligtstäds.
• Kamomill Matricaria chamomilla (Kalm skriver: Anthemis (704) T. Chamaemel.inod. C.B.)  nog.
• *Sandmålla Atriplex laciniata  (Kalm skriver Atriplex (826) marit. lacin. C. B.) tämmeligen.
• Svinmålla, vägmålla Atripelx patula (Kalm skriver: Atriplex(828) angustifolia nog.

b På bergen i bergsspringorna.

• Någon risp, kanske en marrisp, Limonium (Kalm skriver:Statice (Lian. FL Svec. 253) Tournef. allestäds.
• Bergsyra Rumex acetosella.(Kalm skriver Bergsyra (296)) något.
• Ljung någon växt ur familjen ljungväxter Ericaceae (Kalm skriver Ljung (309)) ganska ymnigt.
• Någon växt ur släktet knavelväxter Scleranthus (Kalm skriver Scleranthus (348) knafvel) tämmeligen.
• Kanske en fetknopp, Sedum (Kalm skriver: Sedum (359)fl. lut.)nog.
• Någon växt ur släktet Hökfibblor Hieracium (Kalm skriver: Hieracium(639)fratic. Angustis maj. C.B.) tämmeligen.
• Någon art från violsläktet Viola. (Kalm skriver:Viola(721Y)fl.cærul.) tämmeligen.

(c) På sidor af backar, som merendels voro nog stenige, och der nedanföre.

• Liguster Ligustrum vulgare (Kalm skriver Ligustrum (4) i oändelig myckenhet. 
• Någon växt ur vensläktet Agrostis  (Kalm skriver: Piphven (59)) litet. 
• Någon växt ur vensläktet Agrostis (Kalm skriver: Fälthven (62)) här och der.
• Ängsgröe Poa pratensis (Kalm skriver: Slåtergröe 76) här och der.
• Rödsvingel Festuca rubra (Kalm skriver:Rödsvingel (93))  här och der.
• Kvickrot Elymus repens, (Kalm skriver Kvickrot (105)) somligstädes.
• Gulmåra Galium verum (Kalm skriver: Galium(116) luteum C. B.) här och der; på et ställe stodo åtskilliga stånd med hvit blomma,
• Någon växt ur Vindesläktet Convolvulus (Kalm skriver Convolvulus (174) maj. alb.C. B.)  somligstäds,
• Kanske menar han blåklockor? Campanula. (Kalm skriver: Klåckor (176)) nog.
• Förmodligen vildkaprifol Lonicera periclymenum (Kalm skriver Lonicera (191) Caprifol. Germanic. Dod.)  ymnigt.
• Röda Vinbär, här och der.  
• Kanske menade han Pimpinell Sanguisorba minor. (Kalm skrev: Pimpinella (246)) här och der.
• Kanske Skogsolvon Viburnum opulus (Kalm skriver Opulus (249)) ganska mycket.
• Kanske menar han någon lökväxt? Sannolikt inte purjolök som heter Allium porrum (Kalm skriver: Porrum (266)) i myckenhet, äfven i myror.
• Liljekonvalj Convallaria majalis (Kalm skriver: Convallaria 274 S. Sigill. Falom).litet.
• Kanske någon växt ur Dunörtssläktet (Epilobium) (Kalm skriver: Epilobium (304)) litet.
• Kanske någon växt ur Dunörtssläktet Epilobium (Kalm skriver Epilobium( 306) fol. ov.dent), något.
• Kanske menar han någon art inom släktet Bindor Fallopia (Kalm skrev:Helxine (323)litet.
• Någon växt ur arvsläktet Cerastium (Kalm skriver Cerastium (379) villoso-visc) litet.
• Kanske Småborresläktet (Agrimonia) Två arter,luktsmåborre A. procera och småborre A. eupatoria är vildväxande i Sverige. (Kalm skriver:Agrimonia (394)) ganska mycket
• Slån eller slånbärsbuske Prunus spinosa (Kalm skriver: Slån) ymnigt.
• Någon hagtorn Crataegus, I Sverige finns fyra arter/underarter: Korallhagtorn (C. rhipidophylla var. lindmanii) Rundhagtorn (C. laevigata) Spetshagtorn (C. rhipidophylla var. rhipidophylla) Trubbhagtorn (C. monogyna) (Kalm skriver: Hagtorn) något.
• Rönn, Sorbus aucuparia, (Kalm skriver: Rönn)  något.
• Vildapel eller vildäpple (Pyrus malus L. ssp. sylvestris  (Kalm skriver: Suräpplen) något.
• Törne kan vara många saker. (Kalm skriver Törne (496) ganska mycket, med des varieteter).
• Kanelros Rosa majalis eller hartsros Rosa mollis  (Kalm skriver Smörnjupon(407)) nog.
• Hallon(408) något.
• Björnbär (409) ymnigt.
• Blåhallon Rubus caesius (Kalm skriver:Skåttlufvor eller Blåhallon (410))  somligstäds i ymnighet.
• Stenbär (Rubus saxatilis)  (Kalm skriver Togbär (411)) tämmeligen.
• Smultron här och der
• Nejlikrot Beum urbanum (Kalm skriver Geum(423) f. Cariophyllata vulg. C. B) ymnigt,
• Kungsmynta Origanum vulgare (Kalm skriver Origanum (480)) något,
• Ögontröst Euphrasia officinalis. (Kalm skriver: Euphrasia vulg.) här och der,
• Någon växt ur släktet Kårlar Erysimum (Kalm skriver:Erysimum (555) fol. integ. Lanceol), ymnigt.
• Blodnäva Geranium sanguineum (Kalm skriver: Geranium (571) sanguineum) tämmelig.
• Någon näva Geranium (Kalm skriver: Geranium (576) fol. malue rot. C.B.) litet.
• Någon näva Geranium (Kalm skriver: Geranium (57) robert, prim. C.B. något.
• Kanske backvial Lathyrus sylvestris. (Kalm skriver: Lathyrus (599) sylv, lut. fol.viciæ. C. B.) tämmeligen,
• Någon växt ur vickersläktet Vicia (Kalm skriver: Vicia (603) pedunc, multifl. flipal. Cren), något.
• Någon växt ur vickersläktet Vicia (Kalm skriver: Vicia (605) multiflora C. B.) tämmeligen,
• Någon växt ur kärringtandsläktet Lotus (Kalm skriver: Lotus (609) I. Trifol. cornic. Dod.) här och der.
• Äkta johannesört Hypericum perforatum (Kalm skriver: Hypericum (625) vulgare C. B.) allestäds.
• Någon växt ur Rödsallater (Prenanthes) (Kalm skriver: Prenanthes (645)) något, men altid på skuggrika ställen.
• Någon kardborre Arctium. (Kalm skriver Arctium (651)) tåml.
• Gråbo Artemisia vulgaris (Kalm skriver: Artemisia vulg. (667)) ymnigt.
• Gullris Solidago virgaurea (Kalm skriver Solidago (685) s. Virga aurea) här och der.
• Ek, på åtskilliga ställen, men knapt til en mans längd.
• Hassel något.
• Asp täml. Men små.
• En täml. men hel små.
• Ask några stycken.

d. På ängar, som här voro låglånta och lå go på väta ställen.

• Tuvtåtel Deschampsia cespitosa (Kalm skriver:Täkttåtel (63)) här och der.
• Någon art av blåtåtelsläktet Molinia (Kalms skriver: Blåtåtel (71)) här och der.
• Någon växt ur grobladssläktet Plantago. (Kalm skriver: Plantago (124) fol. lanceol. spic. subov.) somligstäds.
• Någon växt ur brakvedssläktet Frangula. (Kalm skriver: Brakved (Frangula)) täml.
• Någon växt ur Tågsläktet Juncus (Kalm skriver: Juncus (278) I, B.) somligstäds.
• Hästskräppa Rumex aquaticus (Kalm skriver: Hästsyra (292)) allestäds.
• Älggräs Filipendula ulmaria (Kalm skriver: Filipendula (405) f. Ulmaria Clus.) täml.
• Någon växt ur ranunkelsläktet Ranuculus (Kalm skriver: Ranunculus (466) prat. er, acris C.B) något,
• Någon växt ur lejonfibblesläktet Leontodon (Kalm skriver: Leontodon (629)) på högläntare ställen ymnigt.
• Kärrtistel Cirisium palustre (Kalm skriver: Carduus (659) palustris C. B.) tämmeligen.
• Al (Kalm skriver: Ahl) något,
• Björk någon enda,
• Jolster Salix pentandra (Kalm skriver: Jolster (792)) här och der,
• Någon växt ur Videsläktet eller pilsläktet Salix (Kalm skriver: Salix (744)) någon enda.

e, I myror, moras och sura orter.

• Läkevänderot Valeriana officinalis (Kalm skriver: Valeriana (30) sylv. Dod.) här och der
• Kan han ha menat svärdslilja? Iris pseudacorus (Kalm skriver: Iris (33)) ymnigt i alla djupa myror och båckar,
• Axag Schoenus ferrugineus eller knappag Schoenus nigricans, kanske? Det är de två arter som sägs finnas i Sverige. (Kalm skriver: Schoenus (34)
• Någon art inom småagsläktet Rhynchospora (Kalm skriver Myrag), något.
• Ängsull Eriophorum angustifolium (Kalm skriver Eriophorum (44) f. Ängull i sura bergsmyror något.
• Rörflen Phalaris arundinacea  (Kalm skriver: Rörflen (48)) här och der, bladen hel små.
• ? hittar bara Strandrör  som synonym till Rörflen. (Kalm skriver: Strandrör (99)) något.
• ? Vete? Verkar ju inte troligt. (Kalm skriver Triticum (105) men hade ariflas, stod uti en sur och våtlänt myra) nog.
• Hönsbär Cornus suecica (Kalm skriver Cornus herbacea) allestådes,
• Kärrsilja Peucedanum palustre (Kalm skriver Selinum (227) palustre leviff. Lattéfc), något,
• Ljung Erica (Kalm skriver; Ljung (309) som ofvanföre är märkt b stod på alla myror ganska ymnigt, och är af alla örter, som på desse öar finnas, den aldramästa.)
• Hampflockel Eupatorium cannabinum (Kalm skriver: Eupatorium (66f) cannabinum C. B.) tammeligen.
• Kråkbär Empetrum nigrum (Kalm skriver: Empetrum procumbens (832)) något.

(f) Uti djupa vattugölar och pussar.

• Någon växt i släktet lusfrö Corispermum (Kalm skriver:Corispermum (3) på et ställe något.
• Säv Schoenoplectus lacustris (Kalm skriver: Sjösäf (40)) nog.
• Flotagräs Sparganium gramineum (Kalm skriver: Flotagräs ( Sparganium 771)) något.
• Någon växt i kaveldunssläktet Typha. (Kalm skriver: Typha (772)) ymnigt, bergsgrytorna (sep.136) stodo ofta hel fulla af denne; längden af den var 1 ½  famn.