Åland

Jurmo – sten, ljung och hav

Detta bildspel kräver JavaScript.

2 augusti. Jurmo är en 7 km lång ö som mest består av grus. Här finns en unik fora och fauna alldeles i yttersta havsbandet i Skärgårdshavet. Jurmo ligger i Åland.

Enligt vad jag har läst har ön varit bebodd i minst 4000 år. På Gustav Vasas tid ansågs hela öns befolkning vara sjörövare och på kunglig befallning satte man svenska soldater på ön. Det blev strider och alla utom en enda öbo dödades. Vasas män högg också ner vartenda träd på ön.
För att sedan kunna kontrollera Jurmo och dess befolkning lät Gustav Vasa kungatrogna svenskar flytta till ön.  Jurmos läge gjorde den strategiskt viktigt för sjöfarten mellan Sverige och Finland.

Inte förrän 1935 gjordes försök att återplantera skogen då man satte  35 000 tallplantor. Under de 400 åren av trädlös natur utvecklades ett hedlandskap med en mycket unik flora. Och om jag förstod saken rätt har man idag lite problem med tallskogen och enbuskarna. Det beror bland annat på att man under 1900-talet slutat ha betande djur på ön vilket lett till att marken börjat buska igen sig. Nu gör man försök med att bedriva djurskötsel igen och vi såg bland annat lamor som betade på ett ställe.

Man har hittat mycket gamla rester av ett medeltida kapell, men det man kan besöka idag är från 1846. När vi går in i kapellet blir jag alldeles vemodig. Vilka hårda liv de måste ha levt. Och tänk att sedan vara hänvisad till en präst och hans styre för att försöka hitta någon mening och någon tröst i det hårda livet.

_vlj3214

Jurmos kapell.

_vlj3223

Nattvarden – en fest att drömma om.

På gravstenarna ser man många namn som inte längre är så vanliga i Sverige men som kanske kan få en renässans eftersom de är verkligt fina: Ester, Rafael, Casper, Fransinia, Eufemia, Konstantin, Julius, Josefina, Borghild, Valentin och Ehrnfrid.

Erik och jag tog våra kameror och gick en blåsig promenad över ön. Det blåste kuling så vi ville inte segla vidare idag. På kvällen köpte vi rökt fisk som var himmelskt god med nykokt åländsk potatis. Många båtar trotsade vinden och gav sig iväg och det blev en dag i sittbrunnen och på bryggan då alla hjälptes åt att kasta loss eller ta emot båtar i den häftiga blåsten. Det är spännande att se hur många olika lösningar det finns hos olika besättningar och härligt att se att folk verkligen hjälps åt. Bastun på Jurmo är mysig en blåsig dag. Och i det lilla museet på 15 kvadrat stannade Erik i nästan en timme medan jag sorterade bilder. Här ett litet smakprov.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Här är en intressant, drygt 30 minuter lång film om livet under ett år på Jurmo 1969.

Här kan man läsa mer praktisk information om Jurmo
http://www.utinaturen.fi/skargardshavet/service/jurmo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.