16 – 20 juli 2021

Vi har nu varit ett par dagar i Lysekil och tänker oss nu till Käringön. Fina vindar och vackert väder. Vi seglar förbi Gullholmen, igen. Vi börjar kunna dessa vatten men blir fortfarande lyckliga av att forsa fram i det bohuslänska landskapet.
Käringön – lite av allt
Man får ha is i magen när man lägger till i Käringöns gästhamn för det är trångt. Men vår erfarenhet är att alla hjälps åt och att det ofta finns plats för en båt till.

Käringön beskrivs ofta som en plats där allt som är typiskt för västkusten finns koncentrerat på liten yta. Och här finns verkligen allt från prisbelönta restauranger, högljutt hamnliv, små sommarbutiker och härliga badplatser. I klart väder ser man till fyren på Måseskär. Trots att det är mitt i högsäsong är det mysigt.








Nakenbadare
På västkusten har vi vid flera tillfällen stött på herr och dambad och så även på Käringön. Väldigt mysigt och en speciell känsla att bada naken i havet.




Pater Noster
Efter ett par nätter på Käringön är det dags att segla vidare. Vi passerar den ikoniska fyren på Pater Noster. Pater Nosterskären består av 97 kala öar och skär som breder ut sig från Tjörns sydvästra udde och ner i höjd med Marstrand. Namnet är latin för Fader vår och enligt flera källor har ögruppen fått sitt namn efter alla böner som sjömän bett för att slippa gå i kvav i denna mycket svårnavigerade skärgård.
Gränsen mellan Kattegatt i söder och Skagerrak i norr går från Pater Noster till danska Skagens norra udde.

När Linnélärjungen Pehr Kalm seglade förbi här den 10 september 1742 skrev han:
”Mot afton reste jag sjöledes til Marstrand; på vägen såg jag de så kallade Pater Noster skären, som voro en stor hop med klippor, hvilka lågo långt ut i hafvet; jag räknade vist 17 stycken af dem: vid solens nedgång kom jag fram til Marstrand, gav mig an hos högvakten, var op på fästningen, såg en stor hop af de til denna orten försände missgerningsmän.”
Pehr Kahlms bok om hans resa i Bohuslän finns inskannad av Projekt Runeberg
Någon fyr fanns inte då och fyrar var ovanliga. I början av 1800-talet fanns bara 11 i hela Sverige och 200 i hela världen.

Fyren på Pater Noster är en Heidenstamfyr och står på Hamneskär. Den invigdes 1868, under en tid då många, många fyrar byggdes, och var i bruk till 1977. Efter en omsorgsfull renovering, då hela fyren plockades ner och togs till Göteborg, tändes den åter 2007. Idag finns hotell och restaurang här. Sedan 2015 är hela området ett statligt byggnadsminne.
Gillar man fyrar kan jag rekommendera fyrWiki som innehåller otroligt mycket fakta om Sveriges alla fyrar. Här är en. länk till sidan om Pater Noster.
Klåverön – vårt sista stopp i Bohuslän
Vi går till Klåverön, strax söder om Marstrand, till en vik som heter Utkäften. Den ska ge bra skydd för nordliga och västliga vindar, men det ska inte blåsa så mycket. Men tvärt emot vad väderprognosen lovat får vi upp mot 20 sekundmeters vind. Vi ligger vindrätt men oj vad det blåser Den låga ön ger inte mycket till skydd. Vi är inte vana vid att ankra i kraftiga vindar så det blir en orolig natt, kommer ankaret att hålla? Vi har flera gps:er som vi använder som ankarvakter, de larmar om båten skulle börja flytta på sig. Ankaret håller fint och vi rör oss inte alls, men det gungar!
När vinden mojnat efter två dygn lämnar vi Bohuslän och seglar mot Onsala och Halland.

Kategorier:Ankring, Hamnguider, Linné, natur, Naturhamnar, Västkusten