Frankrike

Boulogne-sur-Mer – först i Frankrike

Vi går från Amsterdam och ner mot Engelska kanalen. Vi får en mestadels fin segling där vi bara behöver stötta med motorn några timmar mitt i natten då vinden dör och vi samtidigt har ganska kraftig motström. Vi ser inte särskilt många båtar och natten är klar. Efter 31 timmar och 197 sjömil styr vi in i franska Boulogne-sur-Mer.

I Thunbergs kölvatten

I Linnélärjungen Carl Peter Thunbergs reseberättelse från 15 november 1770 läser jag om hans segling i exakt samma vatten. Och jag känner stor tacksamhet inför att vi har moderna kläder, att vi kan få bra väderprognoser och sitter skyddade för väta och vind i vår båt. jag är glad över att inte behöver smörja fötterna med brännvin och inte heller överraskas av stormar. Och jag känner mig ödmjuk inför vetskapen att det är samma klippor vi tittar på, Thunberg och jag. Så här skriver han:

”Den 15 utlupo vi från Texel med god vind, men om natten upkom en storm, som hölt uti til den 17, då vi voro midt för Douvre och Calais i Canalen, och sågo tvänne fyrbåkar från Engelska landet. Stormen med motvind var emot slutet så stark, at flere segel blåste sönder och ymnigt regn föll.

Den 18 sågs Franska landet mycket högt och vinden var foglig och god.

Den 19 seglade vi helt nära intil landet på et stenkast afstånd. Det var mycket brant, stundom i uddar utskjutande, och tycktes bestå af kalk med röda flammor. Mot middagen ankommo vi til Havre de Grace, der åtskillige Skepp lågo i den stora viken, som landet der formerade.

Af det myckna salta vatnet, som slagit öfver Skeppet och förorsakat Matroserne våta fötter, svälde efteråt fötterne up och fingo här och der stora blåsor, hvilket alt de botade endast med påsmordt brännevin.”

Boulogen-sur-Mer

Gästhamnen och dess omgivningar i Boulogne-sur-Mer är ingen vacker syn. Staden och hamnen blev till stora delar förstörda under andra världskriget och vid återuppbyggnaden prioriterade man nog funktion framför estetik. Hamnen här har alltid varit viktig, för kontakterna med England, för fisket och för transporter över havet. Första gången staden förstördes var av normander år 882 och sedan dess har den ofta varit utsatt för såväl fransmän som engelsmän. Napoleons planer på att invadera England skulle ta sin början här, vilket ledde till att engelsmännen bombade den, vilket de också gjorde under andra världskriget då Hitler ockuperade staden i fyra år.

Men stadens gamla kärna, där borg och ringmur är från 1200-talet, klarade sig undan bomberna och är precis så där medeltida som man kan hoppas att franska kuststäder ska vara – med borg, murar och vallgrav. Och här finns galetter, crêpes och cider. Det har vi sett fram emot. Vi motstår frestelsen att köpa basker.

I den nyare delen av staden har man haft den goda smaken att låta konstnärer smycka många av husens gavlar och man kan gå en självguidad tur med hjälp av bland annat den här länken. Om vi förstått det hela rätt så tillkommer ny konst varje år.

Mariette hittade Sfinxen

Vi lär oss också att mannen som en gång hittade Sfinxen i Giza, François Auguste Ferdinand Mariette, föddes här. Man kan ha många invändningar och funderingar över de europeiska egyptologernas framfart i Egypten, men i Boulogne-sur-Mer är man mycket stolt och berättar gärna om honom. Och det mesta av det han hittade stannade faktiskt i Egypten där han var en av de som byggde upp Bulakmuseet, Egyptens nationalmuseum. Han ligger för övrigt begravd i museets trädgård. I Boulogne finns en park som hedrar hans minne.

Nu blir det baguette

För första gången sedan vi lämnade Sverige träffar vi på svenska seglare och får ta en sundowner i sittbrunnen för att dela erfarenheter och drömmar. Sylvia och Micke är något så ovanligt som före detta husbilsägare som bytt asfalt mot saltvatten och sätter kurs mot Medelhavet.
I Boulogne-sur-Mer köper vi också våra första baguetter och varma croissanter till frukost. Och ja, det är precis så mysigt som vi föreställt oss att det ska vara.

Månen styr våra liv

Vi som är nybörjare på tidvatten är alldeles mållösa inför skillnaden på hög- och lågvatten. På filmen ser man Erik gå samma väg med sex timmars mellanrum. Skillnaden kan bli mer än 10 meter!

Eftersom vindarna ska vara med oss en tid framöver väljer vi att ganska snart lämna Boulogne-sur Mer. Återigen följer vi Engelska kanalen på den rutt som många långseglare tar söderut.

Men eftersom vi inte har någon brådska vill vi se lite mer än bara de vanliga platserna och jag har tittat ut en liten ort, Saint-Valery-sur-Somme som vi vill besöka. Här samlade Wilhelm Erövraren sin flotta inför slaget vid Hastings år 1066 och här satt Jeanne d’Arc fängslad innan hon brändes på bål i staden Rouen 1431.

Staden ligger några sjömil upp för floden och det ser grunt ut på sjökortet, men det finns en gästhamn. Vi konsulterar både hamnguider och Reeds Nautical Almanac för att ta reda på om och när vi ska kunna gå dit. Enligt samstämmiga uppgifter ska vi kunna gå upp för floden en timme före, respektive efter, högvatten och då ha tillräckligt djup. Men för säkerhets skull ringer vi till marinan. Där slår de i sina tabeller och konstaterar att eftersom det är neap just nu, är det inte möjligt för oss att komma dit.

Tidvattnets större cykel

Tidvatten rör sig i vågor med ungefär sex timmars intervall; två gånger per dygn är det högvatten och två gånger är det lågvatten. Men tidvattnet har fler cykler. En av dem bestäms av månens fas. Kring fullmåne och nymåne är det som allra störst skillnad mellan hög- och lågvatten och vid halvmåne är skillnaden minst, på engelska heter det range. Den period i månaden som har störst range kallas för spring och motsvarande ord för minsta skillnad är neap. Ett par gånger om året samverkar även fler faktorer som ytterligare påverkar hur högt eller lågt tidvattnet blir.

När vi nu vill segla till Vallery sur Mer visar sig att månen är halv och att vi alltså är i en period av neap och att högvattnet då inte blir tillräckligt högt för att vi ska kunna gå in i floden utan att gå på grund.

Vi seglar till Dieppe

Vi sätter i stället kurs mot Dieppe, ungefär 60 NM bort. Vi får fin segling men också en del motorgång för att kunna passa tidvattnet och strömmarna in i marinan. Vi har definitivt kommit till områden där vårt liv kommer att kretsa kring ebb och flod.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.